Det Är Inte Alltid Att Leva På Rosor..

Sanningen är det svåraste jag lovar..
För sanningen är så stark att man ibland hellre väljer att följa löngnen...
det år oftast på samma sätt.. Man hittar något nytt och blir glad för det..
övernaturligt glad fast man vågar inte inse det för man tänker tillbaka på förra gången man vart sådär överlycklig och sen i nästa sekund,
innan man ens hunnit blinka så är de där glada borta
och istället är ersatt med en känsla av hopplös het...
Sen tar den känslan en vändning och man hittar återigen något nytt som gör en glad..
i nästa sekund är man tillbaka på platsen för hopplöshet igen...
man fortsätter att tänka på de där glada som man kunde ha haft kvar..
man fortsätter minnas och vill inte glömma..
man fortsätter tanka och kommer på bortförklaringar..
och man fortsätter kolla på mobilen efter de man vill se..
sedan inser man mer och mer sanningen
och tillslut kollar man inte ens på mobilen för man vet
att de är försent och tänker nästa gång ska jag göra rätt ..
men de blir alldrig rätt och detta svåra och glada går om och om igen
tills man hittar det rätta..
om man gör det..

C.